Rätt glas till rätt öl

| maj 27, 2013
Maredsous glas.

Maredsous glas.

Spiegelaus IPA-glas är i ropet, speciellt framtaget av det tyska glasföretaget Spiegelau tillsammans med Sierra Nevada och Dogfish Head. Jag applåderar detta, men jag är inte dum. Den här typen av merförsäljning är ingen ny konst och den är ack så slagkraftig! 

Jag jobbar på en belgisk krog och där har jag brottats med hundratals olika glas. En del hävdar med bestämdhet att varje bryggare “minsann har designat sitt eget unika glas för att just deras öl smakar godare i just det glaset”. Alla som har tittar i Ritzenhoffs ölglaskatalog vet att så inte är fallet. Allt handlar om reklam och ‘story telling’. Vad vore exempelvis Kwak utan det spektakulära glaset med träställning?
Missförstå mig rätt, självklart ska man ha ett glas som är så nära ‘sanningen’ som möjligt men man kan inte låsa sig där. Jag arbetar mestadels efter följande glasschema när folk beställer öl hos mig.
Först ut är självklart ölets profilglas, det vill säga det glas som bryggeriet plockat fram eller bestämt sig för just till den specifika ölen. Av någon outgrundlig anledning är jag mer angelägen om att fatölen går ut i profilglas än flasköl men det kan bero på att jag jobbat med de flesta av mina fat i över elva år och vi har en ömsesidig respekt för varandra. Jag ser även alltid till att ha ett bra lager med fatölsglasen hemma så det är näst intill ett kardinalfel att skicka ut de stående kranarna i något annat. När det kommer till gästfat är jag mer tolerant…
Har jag inte profilglaset tar jag oftast ett glas från samma bryggeri som den beställda ölen. I vissa fall fungerar inte det och då väljer jag ett glas som passar eller är gjort för öltypen. En del öl är tydligt förknippat med sitt glas som exempelvis ovan nämnda Kwak och det har visat sig att ibland är det inte själva ölen man vill åt utan glaset…
Min sista utväg är att jag använder det universalglas som vi har tagit fram för krogen eller en av våra trevliga vinkupor.
Givetvis finns det undantag från ovanstående ‘regler’. I vissa fall är glas upptagna eller i disken. I vissa fall har vi inte tillräckligt många. Unicitet bland glasen går före alla regler i det avseendet! Om några gäster beställer fyra öl av samma sort skulle jag inte ens under pistolhot använda olika typer av glas!
Leffe glas.

Leffe glas.

En sista liten detalj som jag är ytterst noga med och som jag kan störa mig på när det inte utförs på ett korrekt sätt är presentationen. Då menar jag inte en muntlig sådan, den kan förvisso vara nog så viktig, utan helt enkelt hur glaset serveras framför gästen. Se till att ölglasets logotyp är riktat mot gästen! Undantaget är när man använder ett öltypsglas med ‘fel’ märke. Då vänder man det från gästen. Så enkelt men ändå så snyggt…

Om vi skulle ta och röra oss från krogmiljö till hemmiljö. Varken platsmässigt eller ekonomiskt verkar det vara en god idé att hysa 200 olika sorters profilglas hemma i skåpen. Visst är det trevligt att ha några profilglas hemma, men ska man låsa sig vid just de ölen då? Eller vågar man använda glasen till andra öl än de som står på glaset?
Svaret på de här två frågorna är nej och ja men visst har jag ett inbyggt motstånd mot att dricka ‘fel’ öl i ett profilglas.
Om man bara vill ha ett universalglas hemma, vad ska man leta efter? 
Som regel tycker jag att en rödvinskupa fungerar utmärkt och den motsvarar de flesta av understående kriterier.

Ett:

Glaset bör vara en kupa på fot. Vill du eller vill du inte värma ölen med dina händer?

Två:

Det är en fördel om kanterna sluttar en aning inåt och inte är för tjocka. Inåtlutningen hjälper till att bygga skumkrona. Kanternas tjocklek är en givetvis en smaksak.

Tre:

Det är till glasets fördel om det kan hysa en tillräcklig volym. Många öl, det gäller de flesta belgarna, mår inte bra av ett ständigt tiltande på flaskan. Häll ölen i ett drag och lämna en halv centimeter med fällning i botten på flaskan.
Duvel glas.

Duvel glas.

Vill man ta sitt öldrickande lite längre och aningens mer seriöst bör man se till att man åtminstone har tre av följande glasmodeller hemma. Märk väl att jag bara har utgått från den belgiska ölfloran. En vän av till exempel tysk eller brittisk öl saknar säkerligen ett par sorter av glastyper bland de jag listar här nedan.

Ett:
Det klassiska pilsnerglaset eller tumlaren. Glaset är rakt och har inga konstigheter. Det påminner helt enkelt om ett vanligt dricksglas! Skillnaden på dessa båda typer är att tumlaren har tjockare kanter och botten. Ett stadigare glas helt enkelt. Eftersom detta är ett historiskt glas är det knytet till de klassiska, belgiska öltyperna lager, saison, geuze, veteöl och oud bruins.
Två:
Kupa på låg eller hög fot. Precis som ordet antyder är det ett kupformat glas och det finns med låg respektive hög fot. Det här glaset används till belgiska specialale och är populärt bland mellanstora och mikrobryggerier som har varit igång ett tag. Exempel på ölsorter som serveras i kupan med låg fot; Delirium Tremens, Palm och Poperings Hommelbier. I kupan med hög fot presenteras till exempel; Oerbier, Straffe Hendrik och Guldenberg.
Tre:
Graal, pokal och kalk. Denna typ av glas är ofta hämtad från kyrkans olika serveringskärl och har också ofta stora likheter med det klassiska vinglaset. Kalken är det mest förekommande glaset av dessa tre och innehar den generella grundformen för denna typ av glas med medelhög fot och en kupform med raka kanter, minimalt dekorerat. De graalformade glasen är vidare upptill än de båda andra medan pokalen har högre fot, är smäckrare och mer gracilt. Jag har redan antytt att glasen har religiös anknytning och de används mestadels till klosterale och trappister.
Fyra:
Små och stora tulpanglas. En organisk glasform där bottendelen består av en kupa som smalnar av för att sedan öppna sig igen till en vid öppning. Glasen har en liten fot. Åter igen har vi ett glas för belgiska special-ale där ölen är starkt förknippad med glaset och vice versa. Bland de stora tulpanglasen ser vi bland andra storheter som Duvel och Gulden Draak medan bland de mindre skönjer sig något mindre bryggeriers öl; La Chouffe, Loterbol och Het Alternatif för att nämna några.
Fem:
Flöjtglas med liten eller hög fot. Raka, smala och höga är något som kännetecknar denna typ av glas. Innehållet skiljer sig dock inte nämnvärt beroende på om foten är hög eller låg utan det serveras nästan uteslutande fruktöl av olika slag. Det kan förvisso vara såväl fruktlambicer som veteöl med fruktsmak eller fruktsmaksatta oud bruins.
Sex:
Special och extremer. I den här gruppen har vi alla de bryggerier som verkligen vill sticka ut eller på annat sätt sälja sin öl med en fantastisk presentation. Ibland anspelar glasen på tradition men oftast är det skrönor eller bra ‘story telling’ som ligger bakom utformningen. Glasen kan se ut på de mest spektakulära sätt och vissa blandar gärna in fler eller andra material. Här finns det inga regler utan fantasin har fritt spelrum. Här är verkligen ölen och glaset ett. Servera ölen i profilglas eller  låt bli att servera över huvud taget! Öl som Kwak, Leute Bok, La Corne, Potteloereke och Mongozo är några bland många.
Slutligen måste jag väl ändå erkänna att hur man än vänder och vrider på det så är det innehållet man vill åt. Men är man ute efter en större totalupplevelse bör man ha lite av det ovanstående i åtanke…
Text: Jens Skrubbe

Tags: , , ,

Category: Krog & Bar