Belgisk öl för nybörjare – experten tipsar

| mars 15, 2013
Belgien, detta lilla centraleuropeiska land med sin ofantliga ölflora. Var börjar man? Ett land med så mycket öl i så många olika stilar. Låt inte det skrämma er utan se det hellre som en utmaning. Följ med – ta de första stegen in i en magisk ölvärld där allt är tillåtet.

Jens Skrubbe på Pressklubben.

Jens Skrubbe på Pressklubben.

För det första så ska en ölprovning vara förnöjsam och uppsluppen. 
Det är ändå ingen som kommer memorera exakt vad man säger så därför är det bättre att låta säker och vara kvick i kommentaren än att säga rätt årtal och rätt humlesorter.
Ta hjälp av de som provar för att lokalisera smaker!
Försök inte vara ett facit!
Man behöver nämligen inte berätta vad folk ska leta efter utan det blir roligare om de får leta själva. Var försiktig med att döma rätt eller fel. Människors smakpaletter är som hundvalpar. Otränade och nyfikna…
Vidare är det utrustning.
Det krävs verkligen inte så mycket men se gärna till att försöka skrapa ihop glas. Upplevelsen förstärks betydligt med riktiga glas. Vatten eller smaklöst toastbröd skuret i kuber är bra för att rena smaklökarna. Får man tag i övriga saker som är relevanta ger det bara provningen en större trovärdighet. Ölens rätta glas, humle, maltkorn, munkkåpor eller en karta över Belgien där bryggerierna är utsatta. Inget nödvändigt eller livsviktigt men ändå…
Sedan följer val av öl. På väldigt många Systembolag finns det tillräckligt med belgisk öl i olika stilar för en introduktionsprovning. Man behöver åtminstone inte åka speciellt långt för att komplettera och/eller det tar inte mer än några dagar om du väljer att beställa. En veckas förbehåll och du är i hamn.
När man planerar en provning kan man tänka på en uppsjö olika sätt men de två vanligaste är att man går från svagt till starkt eller från ljust till mörkt. Det är upp till er.
Förutom att man berättar saker och fakta om de valda ölen kan man prata kring dem i termer av ölstil, historia och ingredienser. Själv väver jag ofta ihop allting till lagom förvirrade och spretiga anekdoter. Som sagt, så länge det är roligt och underhållande behöver inte alla fakta och metoder komma med.
Sist men inte minst tycker jag att det är trevligt om man har något slags tilltugg till de olika ölen eller åtminstone delar av den. Många av de belgiska ölen får en annan karaktär och ger ett helt annat intryck när de inmundigas med en matbit. Känn er fria att experimentera vilt men testa gärna själva innan så att det inte blir helt uppåt väggarna. Med tanke på att belgisk öl spelar över hela smakregistret kan man hitta kombinationer som smakar himmelskt.
Låter det bra? Är du sugen på att fixa till en provning i belgarnas tecken? Då så – här har du en belgisk introduktionsprovning! 

Maredsous Blonde.

Maredsous Blonde.

1. Hoegaarden Witbier (1563). Mjukstarta med en belgisk veteöl. Mild, krämig, munfull och lätt syrlig. Här finns toner av vanilj, söt citrus och vattenmelon (?). Ofiltrerad och opastöriserad, kryddad med pomerans  och koriander. Kolla gärna upp ölens grundare Pierre Celis och vad han har gjort mer för den belgiska ölen.
2. Maredsous 6 Blonde (1511). Här går vi försiktigt över till en av de klassiska belgiska ölurtyperna, klosteralen. Mjuk, blommig och fruktig. Mångas favorit på gott och ont. Här kan man betona den katolska kyrkans inflytande på ölen och att den belgiska kloster-alen inte längre bryggs på kloster utan av kommersiella bryggerier. Undersök gärna stämpeln på baksides-etiketten och vad den står för.
3. Timmermans Kriek (1666). Dags att bryta av med en fruktöl eller en Lambic som det kallas. Nu är den här sötad men traditionellt sätt är dessa torra och syrliga. Denna ölen är smaksatt med körsbär men det finns även andra typer av fruktöl. Just den söta krieken smakar sötmandel och frukt. Spontanjäst öl kan man prata om i timtals men det räcker kanske med att göra en försiktig redogörelse för dess historia och att man inte tillsätter ordinär jäst utan att man förlitar sig på miljön för att ölen ska jäsa. Ni vet väl att spindlarna är lambicbryggarnas bästa vänner?
4. Duvel (1654) Nu börjar det bli starkt. Denna gyllene öl har med sin lätta kropp och sin torrhet lagt grunden till en ny belgisk öltyp. Ölen kom 1970 och jag kallar typen för belgiska djävulstriplar. Duvel betyder ju djävul på flamländska och den har fått många efterföljare. Duvel är ju både över och underjäst vilket är tämligen unikt. En kul sak och som verkar imponerande är att visa vilken stor skillnad det blir med och utan jästfällning – både utseende- och smakmässigt.
5. Chimay Bleu (1651). På sluttampen tar vi i från tårna. Äkta munköl. Bryggd av munkar tillhörande trappistorden. Mörk öl med toner av kaffe, bröd, russin, katrinplommon, ja här kan man hitta många smaker. Här kan man redogöra för skillnaderna på kloster- och munk-ale. Berätta om skillnaderna på dubbel och tripel. Trappistöl har ju också en stämpel, vad innebär den och varför finns den?
Angående tilltugg till en sån här provning funkar det klockrent med en smakrik hårdost till Maredsous och en chokladtryffel till Chimay, men det är bara att använda fantasin.
Lycka till och glöm inte att ha roligt!
Text: Jens Skrubbe
Foto: Joel Linderoth

Tags: , , , , ,

Category: Om BeerSweden, Senaste Nytt

Comments (5)

Trackback URL | Comments RSS Feed

Sites That Link to this Post

  1. Belgisk öl för nybörjare del 2 : BeerSweden | april 3, 2013
  1. Christofer skriver:

    Är inte så insatt i belgisk öl och har testat dom där. Den enda som föll mig riktigt i smaken var Timmermans Kriek, även om den var något för söt (vilket tydligen har en naturlig förklaring, tack nu vet jag det).
    Har även testat Orval som ju ska vara så jättebra men det var inget som imponerade på mig.
    Så hur lång tid tar det innan man lär sig uppskatta belgarna och deras bryggkonst? Är det bara att mala på och hoppas på det bästa eller är det lika bra att ge upp? 😉

  2. BeerSwedenJoel skriver:

    Jag skulle nog ge det några försök till – sikta på de blonda till att börja med, de är kanske lättast att ta till sig…. /joel

  3. Hasse skriver:

    Orval är ett öl som man måste vara beredd att prova och testa många gånger innan man fattar storheten med det. Ungefär som att lära sig att uppskata Miles Davis och John Coltrane när man bara är van att lyssna på rockmusik. Ge det tid.

  4. Per A. skriver:

    Centraleuropeiskt? Belgien?