Allitterationen anfaller – så skapas Nynäshamns namn och etiketter

| december 28, 2012 | 0 Comments

Varje bryggeri skapar sin egen design. Eller försöker i varje fall. Kunden ska känna igen bryggeriets etiketter, inte behöva tveka över om det är ”rätt” bryggeri och hitta ”sitt” bryggeri på hyllan. Man kan göra det med etiketten, med flaskan eller burken eller med kapsylen – huvudsaken är att det syns. 

Brännskär Brown Ale.

Brännskär Brown Ale.

Men hur gör man? Vi försökte ta reda på det genom att prata med Marcus Wärme på Nynäshamns Ångbryggeri. Bryggeriet har ett tydligt formspråk på de flesta av sina flaskor och även om de kan vara sinsemellan olika så är de lätt igenkännbara på etiketterna – har man sett en etikett från Nynäshamn så vet man hur den ser ut…

Så här förklarar Marcus Wärme hur han jobbar med etiketterna för Nynäshamns flaskor.

-Våra etiketter är väl lite nytraditionella på ett konstigt  sätt. Kollar man på klassiska öletiketter ligger vi rätt långt ifrån men samtidigt känns vår stil lite ”old-school” kanske. Reklambyrån som ritade de första etiketterna och satte grunden till vår grafiska profil gjorde ett bra jobb tycker jag. Det är ganska lätt att fortsätta utveckla den  i samma stil.
- Man ska inte behöva be om ursäkt för att man ställer fram en flaska från Nynäshamns Ångbryggeri på ett findukat bord. Snarare ska etiketten bidra till en snyggare dukning.

Ni har ofta namn på era öl som börjar på samma bokstav – hur kom den där allitterationen till egentligen?
– Vi hade en bestämd uppfattning från början om att ha en lokal anknytning. Vi skulle ju sälja vår öl lokalt var det tänkt. Skärgårdsanknytningen var också rätt självklar eftersom det som gör vår stad unik är vår fantastiska skärgård. Sedan tyckte alla som var med när vi startade att det var så pajjigt när svenska bryggerier försökte vara häftiga med engelska namn på svenska produkter. American Light och Crocodile – det blir ju bara supertöntigt.
– Vi körde på med lite ordvitsande istället som med vår första IPA – Indianviken Pale Ale. Sedan har det utkristalliserats en stil med allitterationer. Fast sedan finns det ingen regel utan undantag, ta Ålö Ale till exempel.

Är det något namn som ni är synnerligen nöjda med?
– Vi gillar verkligen de flesta men Christer “Cribba” Johanssons favorit är vårt veteöl Yttre Gaarden. Det kom till som en ordvits med en förvrängning av namnet på ön Yttre Gården och en passning till Hoegaarden.
– Min egen personliga favorit måste bli Stenstrand Sommar Ale. Mest för att jag surfar och har så stark koppling till Stenstrand. Annars är det Bötet Barley Wine. Det ligger bra i munnen i rätt tempo.
– Thomas Hansen gillar Pickla Pils och Bedarö Bitter. De namnen ligger också bra i munnen och betyder mycket rent känslomässigt.

Är det något öl som kanske inte fått det bästa namnet – som ni inte är nöjda med?
– Vi är rätt överens om att Ekholmen Ekologisk Ale inte var något jättebra namn. Det var en offertvinst på Systembolaget och där ingick det att ordet ekologisk skulle ingå i namnet. Det ölet har vi lagt ner – ha, ha, ha….

När ni skapar nya öl – hur tänker ni då kring namnet?
– Först gäller öltypen sedan kollar vi om vi har någon gemensam plats i skärgården som vi har en stark anknytning till och som passar. Mycket snack vid frukost och lunch och en hel del bollande fram och tillbaka. Jag gör en skissetikett och känner på namnet.

Finns det olika viljor kring namnen eller tycker alla att den lokala kopplingen är bra?
– Alla är rörande överens om den lokala kopplingen. Vi kan göra vad vi vill och helt sväva ut med våra öl i Specialbrygds-serien istället.

När du sedan ska skapa en etikett – hur väljer du färg och typsnitt?
– Oj, det är svårt att svara på… Färgen måste tilltala mig. På något sätt har jag redan en färg i huvudet när namnet är klart. Vi har ju så många olika öl i vår portfölj så det blir svårare och svårare att få till det med varje ny etikett som ritas.
– Typsnittet måste harmonisera med namnet. Ska det vara lekfullt eller sobert, hårt eller mjukt? Det är mycket som ska stämma tillslut. Går mycket på känsla…
– Nästan alla etiketter jag gör har ett ”tweakat” typsnitt. Alltså, jag har utgått från något och sedan ritat om det. Gjort något större eller mindre och kanske ställt ett kursivt typsnitt rakt istället för liggande.
– Sedan ska en illustration från platsen göras, det är det bästa. Då får jag ta båten ut till den aktuella ön/ viken/kobben eller fjärden  och hitta en lämplig bild som passar in på etikettens vänstersida ihop med texten. Ganska grym arbetsplats faktiskt…

Text: Joel Linderoth

Kolla in 5 av Nynäshamns etiketter här nedan och se färgkoder och förklaringar.

Mysingen Midvinterbrygd 2012.

Mysingen Midvinterbrygd 2012.

Mysingen Midvinterbrygd 2012.
Färg: C70M40Y20K30 + Guldfärg.
Illustration: En ”stock” illustration med skridskoåkande par.

Indianviken Pale Ale.

Indianviken Pale Ale.

Indianviken Pale Ale.
Färg: C30M00Y20K25 + Guldfärg
Illustration: En ”stock” illustration som är kvar från tiden då första etiketterna ritades.

Brännskär Brown Ale.

Brännskär Brown Ale.

Brännskär Brown Ale.
Färg: C10M50Y85K15 + Guldfärg.
Illustration: Brännskär söder ifrån med Yttre Gården och Bedarön i bakgrunden. Vår huskock, Gunde har sitt sommarhus på Yttre Gården. Vet man var det ligger kan man ana det i illustrationen…

Dragets Kanal Dubbel IPA.

Dragets Kanal Dubbel IPA.

Dragets Kanal Dubbel IPA.
Färg: C76M00Y66K39 + Guldfärg
Illustration: Inloppet till Dragets kanal från östra sidan.

Bedarö Bitter.

Bedarö Bitter.

Bedarö Bitter.
Färg: C30M00Y05K20 + Guldfärg
Illustration: Insidan av Bedarön. Ena båthuset i bakgrunden har Pelle varit med och byggt en gång i tiden…

Läs mer: Nynäshamns Ångbryggeri – en 15-årig ölhistoria

Läs mer: Blekinges första bryggeri startar snart

 

 

 

 


Social Share Toolbar

Tags: , , , ,

Category: Bryggerier, Senaste Nytt

Leave a Reply